Struthåret och Feodalskan har så mycket dumheter för sig hela tiden att jag knappt hinner med. I dag är jag ju till och med hemma från arbetet, men får ändå uppslag till bloggen...
Vid halv fem-snåret ringde jag H2 för att fråga om hon hade tänkt mer på att gå med i facket. Hon hade just varit på Musikhuset och jag undrade varför. Förvisso hade hon haft möte med Musikern, men den stora anledningen var behovet av en fristad och bollplank.
Hon berättade att The Project hade bett att få låna telefonen för att ringa runt till statisterna, vilket H2 lät dem göra. Struthåret kikade ett tag senare in till H2 och frågade henne vilka "alla dessa människor" var. Det är ju The Project, svarade hon frågande, kände han inte igen dem? Som vanligt framgick det inte direkt vart han ville komma med samtalet, men H2 kände att hon hade blivit satt i skamvrån. Det finns ju ännu inga direktiv om hur vi ska agera mot The Project, inget samarbetsavtal, helt enkelt. Hon var mycket frustrerad över hur hon bara försöker vara hjälpsam och göra ett bra jobb, trots avsaknaden av tydliga direktiv. Ändå tycker Struthåret att han har rätt att klaga på hennes insats.
H2 och Musikern ondgjorde sig också över sådana saker som att Musikern ändå har arbetat på avdelningen i typ 20 år och ändå inte ges något budgetansvar, när det bara handlar om ett par tusenlappar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar