Uppsägning

Jag visste det! Struthåret vill säga upp mig! Det finns ingen rim och reson eller logik, utan jag är helt och hållet ett offer för hans personliga vendetta. Jag fick höra det i ett inofficiellt samtal i går. Bland de mer knasiga sakerna han sade hör:
1. H2 var inte min vikarie under min mammaledighet.
2. Vi hade aldrig samma arbetsuppgifter.
3. Jag jobbade i första hand med videoverksamheten.

Så här är det: Jag ersatte Finnen som jobbade med IT, administration och "HaTa-knapprande" m.m. Jag tog över allt och hade dessutom 75% video = 175% tjänst. Tanken var förstås att vissa uppgifter skulle fördelas ut, men detta skedde aldrig, trots konstanta påminnelser från min sida. H2 tog över dessa arbetsuppgifter, förutom video - på vilket sätt är hon då inte min vikarie? Löjeväckande! Om det är hans linje, så kommer han att förlora...

Här är mitt inlägg på en artikel på chef.se:
Under min mammaledighet togs en sektionsplan med tillhörande turordningskrets fram där jag titulerades stab och inte tillhörde någon sektion. Min vikarie som tog över mina arbetsuppgifter tillhörde både staben och sektionen för huvudkontoret. Tillbaka från mammaledigheten frågade jag min chef om varför jag inte var med i samma sektioner och fick svaret att jag inte var handläggare. I mitt anställningsavtal från januari 2007 står det dock tydligt att jag är “handläggare” och “övrig tjänsteman”. Han har valt att inte kommentera detta och sagt att sektionsplanen är antagen av facket och styrelsen och kan inte ändras hur som helst. Inte ens om den är felaktig? Är det för att jag ska vara lättare att göra sig av med?

Vidare har jag fått kämpa för att få tillbaka delar av mina gamla arbetsområden och känner mig trakasserad och förminskad av chefen. Jag har 1 000 exempel på detta. Innan mammaledigheten åtnjöt jag chefens förtroende, beröm och respekt, men i dag känner jag mig omyndigförklarad och blir behandlad som ett barn.

I går fick jag i ett inofficiellt samtal veta att jag kommer att bli uppsagd (på grund av dålig ekonomi), men att de behåller min vikarie, som alltså i stort sett har samma arbetsområden och kompetens. Hon har jobbat längre inom "koncernen", men inte på vår avdelning, som är ekonomiskt fristående. Det är uppenbart i alla fall för mig att chefen tycker att jag är besvärlig och att uppsägningen är personlig - och han har veto. Får det gå till så här egentligen?

http://www.chef.se/dynamisk/index.php/experter/svar/kan-min-arbetsbeskrivning-aendras/

Blir du lönsam, lilla vän?

Nu har jag pratat med Den trevliga kvinnan på facket igen. Hon ville gå igenom lite mina arbetsuppgifter lite noggrannare, men det är inte så lätt när man knappt vet vilka det är. Samtalet började kännas alltmer obekvämt och jag insåg att hon inte fick de svaren hon ville ha. Först fick hon inte ihop det till en heltid, men då hade hon också utelämnat en del områden, såsom MF- och IT-ansvaret. Om jag inte har en heltid, hur kan jag då ha övertid, resonerade jag för mig själv...
Till slut kom hon fram till det var endast musikhandläggningen och videoverksamheten som genererade pengar, som tydligen var viktigt att etablera ur förhandlingssynpunkt. Tycker inte att man kan vara så kategorisk och anser att marknadsföringen är pengabringande och en form av uppsökande verksamhet, men facket har väl sina kriterier.

Efter samtalet kom jag på fler arbetsuppgifter och skickade ett förvirrat mail till Den trevliga kvinnan:
Jag har alltid varit dum nog att tro att eftersom jag har en administrativ tjänst, "stab", utöver mina andra uppgifter, så är "jag" (eller i varje fall sysslorna, som ju måste utföras och som jag är en av få som är komptetent att klara av) oumbärlig... Men det är klart, ingen verksamhet, inget behov av administration - men verksamhet har vi ju.

Tjusigt formulerat, not. Bla, bla, bla. :)

Undrar hur mycket stöd man kan räkna med från facket? Det verkar nästan som om de har gett upp redan, trots att jag inte ens är varslad ännu (om hon inte vet något som jag inte vet). Så hemskt är faktiskt inte mitt case. Hon verkar i alla fall bry sig, det är det viktigaste.

Placerad i ett fack

I dag ringde facket. Mitt hjärta hoppade över ett slag, men det visade sig att Struthåret bara hade varslat facket rent allmänt om kommande uppsägningar, alltså inte särskilt nämnt mig.
Den trevliga kvinnan bad mig berätta om min arbetssituation och arbetsplatsen i stort. Jag visste inte vad hon ville veta, men jag började berätta om min mammaledighet, före, under och efter, min vikarie (H2), avsaknad av arbetsfördelning, till och med min nära-utbrändhet hösten 2006.
Hon frågade hur länge jag var borta på mammaledighet, jag svarade oktober 2007-september 2008 på heltid och att jag därefter arbetade en till två dagar i veckan fram till december 2008. När hon sade att det var en kort ”ledighet” var jag tvungen att berätta att Struthåret hade ringt mig redan efter ett halvår och frågat om jag kom tillbaka före sommaren. ”Hade du ens slutat amma då?”, frågade hon och nej, det hade jag ju inte. Jag behöver kanske inte nämna att hon tyckte att det lät rätt illa alltihop.

Vi får se vad detta kan leda till.